Den administrativa ordningen och bahá’í-trons enhet
Många religioner har splittrats i sekter på grund av läromotsättningar, men bahá’í-tron har förblivit odelad.
Bahá’u’lláh förbjöd tvister i teologiska frågor och utsåg i sitt testamente sin äldste son, ‘Abdu’l-Bahá (1844–1921), till uttolkare av sina skrifter och till att vägleda det växande samfundet. Alltsedan barndomen delade ‘Abdu’l-Bahá sin fars fångenskap och landsförvisning och fördjupade sig i hans lära. Mycket har skrivits om ‘Abdu’l-Bahás föredömliga tjänande och hans outtröttliga omsorg om de fattiga och nödställda. Bahá’íer betraktar honom som det fullkomliga föredömet för hur bahá’í-läran kan omsättas i handling.
‘Abdu’l-Bahá författade betydande verk som förklarar bahá’í-läran och som räknas till trons heliga skrifter. Under sina resor i Europa och USA 1911–1913 gjorde han bahá’í-tron känd för en bredare allmänhet och ledde bahá’í-samfundets utveckling mot ett världsomspännande samfund.
I sitt yttersta testamente utsåg ‘Abdu’l-Bahá sitt dotterson Shoghi Effendi (1897–1957) till bahá’í-trons Beskyddare och uttolkare av dess lära. Under nästan fyrtio år vägledde Shoghi Effendi det internationaliserade samfundet att steg för steg tillämpa de administrativa principer och institutioner som Bahá’u’lláh fastställt.
Inom bahá’í-samfundet finns inget prästerskap. Samfundets verksamhet leds på lokal nivå – i städer och kommuner – av lokala andliga råd, och i varje land ett nationellt andligt råd och globalt av bahá’í-samfundets högsta beslutande organ, Universella Rättvisans Hus.
De lokala och nationella råden väljs genom direkta val varje år, och det Universella Rättvisans Hus väljs vart femte år. I bahá’í-val förekommer ingen nominering eller valkampanj, eftersom varje röstberättigad har skyldighet att rösta fritt enligt sitt samvete.
Beslutsfattandet grundar sig på samråd, där alla har möjlighet att delta. Det samråd som beskrivs i bahá’í-läran syftar till att nå enighet utan tvist: ”Sanningens lysande gnista framträder först efter sammanstötningen mellan olika åsikter” – åsikter möts, människor krockar inte. Var och en har rätt att öppet och ärligt framföra sin uppfattning, men det krävs också mognad att frigöra sig från sina egna åsikter så att gemensamt goda beslut kan fattas.
Bahá’í-läran främjar ett synsätt där uppskattning och konstruktiv användning av mångfald är en förutsättning för mänsklighetens framsteg. Bahá’u’lláh betonade samrådets betydelse på flera ställen i sina skrifter: ”Den gudomliga visdomens himmel är upplyst av de två ljusen rådplägning och medkänsla. Rådgör tillsammans i alla frågor, eftersom rådslag är den ledningens lampa som visar vägen och skänker förståelse.”
Den gudomliga visdomens himmel är upplyst av de två ljusen rådplägning och medkänsla. Rådgör tillsammans i alla frågor, eftersom rådslag är den ledningens lampa som visar vägen och skänker förståelse.
Bahá’u’lláh
Det Universella Rättvisans Hus
Det Universella Rättvisans Hus är bahá’í-trons internationella styrande råd. Bahá’u’lláh föreskrev dess inrättande i Kitáb-i-Aqdas, Den Heligaste boken.
Det Universella Rättvisans Hus (eng. The Universal House of Justice) är ett organ med nio medlemmar som väljs vart femte år. Med den auktoritet som Bahá’u’lláh gett det verkar Rättvisans Hus för mänsklighetens välfärd, främjar utbildning, fred och världens blomstring samt skyddar människans värdighet och religionens ställning. Institutionens uppgift är att tillämpa bahá’í-läran i ett ständigt föränderligt samhälle, och den har därför befogenhet att stifta lagar i frågor som inte uttryckligen behandlas i de heliga skrifterna.
Sedan sin grundläggning 1963 har Det Universella Rättvisans Hus väglett det globala bahá’í-samfundet i att utveckla förmågan att bidra till uppbyggnaden av en andligt och materiellt blomstrande världscivilisation. Dess vägledning säkerställer enheten i vision och handling när miljoner människor strävar efter att förverkliga Bahá’u’lláhs vision om världsfred.
Nationella Andliga Rådet
Nästan varje land har ett nationellt andligt råd. Det nationella andliga rådet är ett centralt administrativt organ inom bahá’í-samfundet, vars inrättande Bahá’u’lláh föreskrev i sina skrifter.
De nationella andliga rådens uppgift är att främja mänsklighetens välfärd, stödja utbildning, skapa förutsättningar för fred och värna människans värdighet. Nationella andliga rådet för Finlands bahá’íer bildades första gången 1962 och verkar i det nationella bahá’í-centret i Helsingfors, i stadsdelen Käpylä. Rådet är det finländska bahá’í-samfundets styrelse och officiella representant.
Det nationella rådet strävar efter att levandegöra, förena och samordna den mångsidiga verksamhet som bedrivs av individer, gemenskaper och institutioner inom Finlands bahá’í-gemenskap. Genom regelbundet samråd och korrespondens stärker rådet enheten i samfundets ansträngningar och vägleder det i att lära sig tillämpa bahá’í-läran, så att Bahá’u’lláhs vision om världsfred och en blomstrande världscivilisation kan bli verklighet.
Man kan inte kandidera till det nationella rådet, eftersom bahá’í-val inte innefattar nomineringar eller kampanjer. Varje delegat röstar konfidentiellt fram nio personer ur hela samfundet som han eller hon anser bäst lämpade att tjäna i rådet under den kommande mandatperioden. De nio som får flest röster väljs. Val hålls varje år.
Nationella andliga rådet för Finlands bahá’íer bildades första gången år 1962.