Bahá’í-trons härold
Báb
(1819–1850)
Jag är, Jag är, Jag är den Utlofvade! Jag är den i vars namn ni har bett i tusen år…
I mitten av 1800-talet, under en av världshistoriens mest omvälvande perioder, förkunnade en ung köpman vid namn Siyyid ‘Alí Muḥammad Shírází ett budskap som skulle förändra människors sätt att tänka. Han antog namnet Báb, som på arabiska betyder porten.
Báb skakade om de föråldrade samhällsnormer och sedvänjor som rådde under 1800-talet – särskilt i hans hemland, dåtidens Persien. Han kritiserade sin tids religiösa lärdas okunnighet och förfall och ägnade sitt liv åt att möjliggöra en förändring av människors attityder.
Báb framförde omvälvande tankar om kvinnans ställning i samhället, om medkänsla, om att bistå de fattiga och om att sprida glädje i sin omgivning. Han undervisade om det självständiga sökandet efter sanning och betonade vikten av att förvärva kunskap. En av de viktigaste lärorna i Bábs religion, bábismen, var idén om ständig utveckling, vilket inspirerade många av hans anhängare till heroiska handlingar.
Enligt Báb stod mänskligheten på tröskeln till en ny tidsålder. Hans sex år långa mission hade till syfte att fungera som en port mellan tidigare gudomliga uppenbarelser och en ny era av enhet.
Báb upplevde det som sin uppgift att väcka människor inför ankomsten av den i flera världsreligioner och traditioner utlovade gestalten. Denne Guds budbärare, som skulle bringa ett budskap om fred, enhet och rättvisa, är bahá’í-trons grundare Bahá’u’lláh.
Bábs läror tilltalade människor från alla samhällsskikt. Hans budskap om hopp och egenmakt fick det etablerade muslimska prästerskapet att känna sig hotat. Báb förklarades vara en villolärare och man beslöt att utplåna hans religion.
Báb förvisades från stad till stad och från fängelse till fängelse. Hans anhängare förföljdes våldsamt och omkring 20 000 av dem dödades på officiell befallning. Även Bahá’u’lláh, som var en av Bábs mest kända och respekterade anhängare, förvisades på shahens order från sitt hemland Persien.
Under förvisningarna växte Bábs inflytande ytterligare, och flera av hans fångvaktare blev, gripna av hans tilldragande karaktär, själva bábier. Till slut krävde inflytelserika religiösa ledare att regeringen skulle döma Báb till döden.
År 1850 avrättades Báb genom arkebusering av 750 soldater i staden Tabríz.
Före sin död uppmanade han människorna att vända sig till ”Honom som Gud skall uppenbara”. År 1863 förklarade Bahá’u’lláh att han var Guds uppenbarelse och den Utlovade som Báb hade förutsagt.
Bábs helgedom med sin gyllene kupol och terrasser ligger i staden Haifa i norra Israel. Den och Bahá’u’lláhs helgedom i staden Akko är upptagna på Unescos världsarvslista.
Bábs skrifter är än i dag en väsentlig del av bahá’í-tron. Både Bábs och Bahá’u’lláhs läror är avsedda att tillämpas i det praktiska livet. I deras centrum står främjandet av andligt och materiellt välbefinnande, både på individens och samhällets nivå.
Finns det någon befriare från svårigheter utom Gud! Säg: Prisad vare Gud! Han är Gud! Alla är Hans tjänare och alla lyder under Hans bud.
Báb
Gryningen av ljuset
I filmen Gryningen av ljuset berättar personer från olika kontinenter om sitt eget sökande efter sanning och mening genom de två gudomliga uppenbararna, Báb och Bahá’u’lláh, och deras läror
48 min – med finska undertexter. Filmen kan även ses på andra språk på bahai.org/dawn-of-the-light
O Herre! Hos Dig söker jag min fristad och till alla Dina tecken vänder jag mitt hjärta. O Herre! Vare sig jag befinner mig på resa eller i mitt hem, är vid mina sysslor eller vid mitt kall, sätter jag hela min tillit till Dig. Bevilja mig då Din stödjande hjälp, så att jag kan bli oberoende av allt, o Du som är oöverträffad i Din barmhärtighet! Förläna mig min andel, o Herre, enligt Ditt behag och gör mig tillfreds med vad Du har förordnat för mig. Du har oinskränkt myndighet att befalla.
Báb